Svenskarna hör i dag till världens mest skuldsatta befolkningar, sett till andel av disponibel inkomst och andel av BNP. Samtidigt präglas vår privatekonomi av en stark förankring i bostadsägande och en relativt hög tillit till kreditsystemet. I internationella jämförelser placerar sig Sverige ofta i toppskiktet, där Danmark och Nederländerna uppvisar en liknande utveckling.
Bostadslånen dominerar i Sverige
Den största delen av svenska hushålls skulder utgörs av bostadslån. Under lång tid har låga räntenivåer kombinerats med en stark bostadsmarknad, vilket gjort att många kunnat ta stora lån för att finansiera sitt boende. Även om svenska myndigheter infört bolånetak och amorteringskrav har skuldsättningen fortsatt att öka, dock i något långsammare takt. Länder med en större hyressektor, framför allt i Centraleuropa, uppvisar i regel lägre skuldkvoter eftersom färre hushåll äger sin bostad och tar stora lån.
Ser man till hushållens skulder som andel av disponibel inkomst har den svenska skuldkvoten pendlat runt 180–200 procent under senare år. Detta är avsevärt högre än i exempelvis Tyskland och Frankrike, där nivån i regel ligger betydligt lägre. Svenska hushåll blir därmed känsliga för både räntestegringar och eventuella prisfall på bostadsmarknaden.
Konsumtionslån och studielån
Utöver bolån står konsumtionslån för en växande andel av hushållens sammanlagda skuldsättning. Det kan röra sig om blancolån, avbetalningar på exempelvis bilar samt kreditkortsskulder. Även om denna låneform fortfarande är mindre omfattande än bolånen kan den personliga ekonomin bli ansträngd av höga räntor om flera krediter läggs på hög. I vissa fall kan det vara klokt att samla lån för att få bättre villkor och en tydligare överblick över sin skuld.
En annan central del av svenskarnas skuldbörda är studielånen, som finansierar levnadskostnader under högre studier. Jämfört med länder som USA är nivåerna på svenska studielån ofta lägre och återbetalningsvillkoren mer fördelaktiga. Samtidigt är det vanligt att svenska studenter tar lån, vilket gör att en stor andel unga vuxna har studieskulder när de kliver ut på arbetsmarknaden. I andra länder är det inte lika vanligt att studenter finansierar hela sin utbildning med lån, men de som gör det kan i gengäld ha betydligt högre skuldposter.
Ekonomisk debatt om skuldsättningen
Frågan om hur hållbart det är att svenska hushåll har så höga skuldkvoter väcker återkommande debatt bland ekonomer och beslutsfattare. Kritiska röster framhåller att en stor del av ekonomin vilar på antagandet att räntorna förblir relativt låga och bostadspriserna stabila eller stigande. En större nedgång på bostadsmarknaden skulle kunna sätta många hushåll i svårigheter, särskilt om marginalerna är små. I en sådan situation riskerar hushåll att tvingas sälja bostäder med förlust, vilket kan skapa en negativ spiral där priserna sjunker ytterligare.
Samtidigt är det viktigt att notera att svenskarna också besitter betydande tillgångar. Dels består en stor del av hushållens förmögenhet av bostadskapital, dels har många ett omfattande pensionssparande. Dessa resurser kan fungera som en buffert mot ekonomiska svängningar och ge en viss stabilitet. Bankerna ställer dessutom allt hårdare krav på återbetalningsförmåga, något som minskat antalet ohållbara lån. Det ser vidare ut att fortsätta i den riktningen.
Lån framöver
Trots de motverkande faktorerna är det ett faktum att Sverige, ur ett globalt perspektiv, har en av de högsta skuldkvoterna. Många hushåll har länge dragit fördel av låga räntor och stadigt stigande bostadspriser, vilket närmast blivit ett normalförhållande. I dagens läge, präglat av ökade räntor och en mer osäker omvärldsekonomi, kan hushållens beteende komma att förändras. Redan nu syns tecken på att den tidigare snabba ökningstakten av nya lån har avtagit.
Hur detta utvecklas beror på en rad faktorer, bland annat arbetsmarknadens styrka och den globala penningpolitiken. Klarar sig hushållen genom en period av högre räntor utan större ekonomiska bakslag kan Sverige vara på väg mot en mer hållbar skuldsättningsnivå. Men skulle konjunkturen försvagas i kombination med fortsatt stigande lånekostnader är risken stor att landets höga skuldkvot blir en tung börda för många hushåll. Just därför förblir Sverige ett intressant land att studera för alla som vill förstå hur skuldsättning påverkar ett samhälles ekonomi.